Tillhör du den inre kretsen välinformerade som kan bedöma på bakgrundsknastret om musiken du hör på radio spelades in på Sun studion innan dom bytte till Coca-cola i personalrummet, eller ej? Eller anser du att “om det inte rycker i foten spelar det ingen roll hur länge dom har övat”. Missa inte månadens insiktsfulla djupanalys av dina möjligheter till vidare njutning.

Musik är en enkel och grundläggande del av människan. Från första trädstammens glada bonkande kring mammutbiffen till Europeisk Konstmusik med Elektronatonala slingor i rött och grönt.

Liksom vid en vinprovning kan man fråga sig om förståsigpåare njuter mer än glada sällar. Min teori är mja. Mja, inte av vinet eller musiken. Men man kanske hittar fler beröringspunkter om man får upp ögonen för olika aspekter. Precis som människan är begåvad med minst sju olika sorters intelligenser (se fotnot) har vi en fantastisk förmåga att avnjuta exempelvis musik på olika plan.

Detta är enligt en Afrikansk teori kopplat till olika delar av människokroppen. Precis som teorierna om energiflöden, chakra och betydelsen av nya skor för kvinnor.

Foten
Foten lyssnar som en kobra. Svänger det så rycker den. Ett omedelbart betyg på en musikalisk faktor (svänget). Om den stegras över en viss gräns följer resten av kroppen ibland med. Detta tillstånd kan tränas. Nyttjandet i par kan leda till övningar med andra delar – med eller utan musik. Detta kallas då för att “ytterligare ljuv musik uppstår”.

Hjärtat
Ihop med foten lyssnar många med hjärtat. Man blir, eller blir inte, berörd av något odefinierbart mänskligt i en framförd musik. Detta kan förklara hur Pavarotti trots tekniska begränsningar, dålig notläsning och texter man måste kunna italienska för att hänga med i, kan luta sig på ett högt C och däremellan helt enkelt sjunga så man gråter. Av någon anledning.

Huvudet
Ett ställe där fakta och erfarenhet kan påverka upplevelsen. “Det är är oerhört komplicerat, vad lekande lätt det spelas” (imponerad). “Det här är första gången dom spelar ihop sedan dom skiljdes åt på Titanics däck” (sentimentalt). “Det här är bra musik, för det står i en bok” (lättlett). “Det här är fantastiskt tekniskt skickligt” (pragmatiskt). Med mera.

Underlivet
Frekvenserna påverkar oss fysiskt. Försök förneka att djupbasen påverkar blodflödet i underlivet. Testa hip-hop till blockflöjt. Försök bortse från effekten av suggestiva dova dunkande trummor i Camboula – en av många afrikanska parningsdanser. Försök förföra till Kalle Hjularbo. Försök tala romantik till fri form jazz (kan gå faktiskt, men jazzen kräver viss koncnetration som kan dämpa den romantiska fokuseringen).

Övriga sinnen
Synen av musiker som uppenbarligen njuter av sitt framförande. Doften av myskpysande publikmassor som gungar i takt. Bländande motljus i fortissimot. En klunk maltjos under munspelssolot. Känslan av gemenskap som del av en hänförd publik. Gåshuden under en vacker ton. Öppna porerna.

Vart vill jag komma? Ingenstans egentligen. Jo. Kanske tipsa om att det finns en massa musik du inte har hört som skulle kunna glädja dig på många sätt. Du behöver inte kunna något för att njuta av den. Testa en ny musikform denna månad. Köp en platta på måfå. Gå på en konsert du inte tänkte dig. Spänn ut ditt livsnjutarparaply i stormen av tonkombinationer som utövas dagligen. Helst live. God spis.

Fotnot: Det sju intelligenserna anses vara matematisk, musikalisk, social, motorisk, notorisk, ateistisk och frisk. Vid brist på den sista kan någon uttrycka “du är inte riktigt frisk” vilket är samma sak som att säga “du e dum” (se L. Ph).