Det var visserligen bara två hårstrån i gröten, men en fängelsefrukost är ändock alltid en fängelsefrukost. Fast hon bara hade varit där i två veckor kändes det som två år.

Den lilla cellen luktade som en mögelskadad duschkabin och tidigare hyresgäster hade satt sin personliga prägel genom klösa spår i kalken tills naglarna bröts vid nagelbanden. Det fanns rosa bromsspår.

De sista månaderna hade hon suttit apatisk i lägenheten vid Central Park i väntan på att någon granne skulle ringa polisen på grund av stanken. Liket i badrummet luktade för jävligt. Det hon saknade var möjligheten att öppna ett fönster och leka med tanken på att flyga från sjätte våningen, ut i en bekymmerslös tillvaro ovanför 74:e gatan, kanske ta en sväng över Harlem innan hon slår i marken som en solmogen vattenmelon.

På nätterna hörds konstiga ljud genom cellväggen, det lät som en påtänd katt med hallucinationer i en pappkartong. Det var bättre än tystnad. Gröten smakade klister.

UPPTAKT

Hon hade fått jobb i New York efter 6 års trogen tjänst som chefsekreterare på Eriksson Radio Systems i Bandhagen. Hon hade egentligen inga större meriter förutom att hon undlåtit att anmäla sina överordnade för könsdiskriminering trots att dom drog in henne i herrbastun på fyllan vid en helgkonferans på Nacka Golfklubb. Hon hade faktiskt blivit lite smickrad över deras uppmärksamhet.

New York var spännande. Motbjudande och lockande på samma gång. Hon kände till det från tv-deckarna som TV3 sände när programmaterialet inte räckte till. Erbjudandet om att arbeta på New York avdelningen hade kommit som en räddning på posten i en apatisk period av hennes liv. Vad som helst lockade utom ytterligare en helg på jakt efter drömprinsen bland gindoftande kostymer och ryska fnask på Tigers dansgolv, eller dåliga ragg i kön till korvkiosken vid Medborgarplatsen.

Hon skulle fylla 30 på måndag. Detta hade tett sig som en livsavgörande vändpunkt för ett år sedan. Nu var det en trasig ledfyr i dimlagda ruiner av tillvaron. Knappt värt att nämna eftersom hon skulle fylla 40 (minst) innan det var dags att överklaga domen.

Någon skrek ångestfyllt bakom cellväggen. Det kunde även ha varit en av järnsängarna som drogs över betonggolvet. En kompakt tystnad lägrade hennes cementkub. Det enda ljudet var centrala fläktsystemets surrande, som en svärm valiumdrogade humlor i en gigantisk kyrkorgel. I början försökte hon bedöma tiden på dygnet genom att hålla rätt på när fläktarna drog igång, men efter en tid smälte detta ljud ihop med hennes tankar och försvann som fotspår i en vattensäng.

Hon hade mensvärk men den feta pliten låtsades inte förstå när hon förklarade att hon behövde bindor och en huvudvärkstablett. Med ett fånigt flin hade pliten ryckt hennes sista skrynkliga dollarsedel och snutit sig i den. Toalettpappret var slut och om ingen kom på besök från ambassaden tänkte hon börja dra ut framtänderna av ren leda.

OVER THERE – TILLBAKABLICK

USA var på inget sätt bättre än hemma, snarare annorlunda. Anställda förväntades arbeta åtminstone till 110%. Helst skulle man frivilligt sova över i det improviserade övernattningsrummet bakom kopieringsapparaten vid viktiga projekt för att inte fastna i morgonrusningen över broarna från Long Island. Övertidsersättning var ett okänt begrepp och cheferna svävade omkring och dirigerade arbetet på avstånd som heliumfyllda trafikhelikoptrar, noga med att inte röra vid någon anställd. Dom riskerade då omedelbart stämmas på hisnande belopp för sexuella trakasserier. Dom små båsen på kontoret genomljöd av knattrade tangentbord till prick klockan fem, därefter fylldes luften av det avtagande surret från hårddiskar som somnade i väntan på en ny arbetsdag.

Ombytet var stimulerande i början men ensamheten hade börjat tränga sig på och hon tillfredställde sig rutinmässigt med handduschen och en handfull hårbalsam varje morgon samtidigt som hon fantiserade om vågad och handgriplig sex med en komplett främling i en förbehållslös dimma av erotiskt samförstånd.

BLAND KACKERLACKOR OCH SOCKERVADD

Hon brukade hänga på delikatessen runt hörnet till stora entrén efter jobbet och lösa korsordet i Village Post samtidigt som hon kletade i sig deras gudomliga morotskaka och sörplade blaskigt amerikanst kaffe. Hon hade ganska livlig fantasi. Hon brukade studera manliga gäster i smyg och fantisera om hur det skulle vara att självsäkert glida fram och förföra dom inför dom andra gästerna. I fantasin var hon ofta självsäker, fräck och tuff.

Hon var plötsligt medveten om en påfallande ung man vid bordet snett framför, alldeles invid de immiga rutorna mot 24:e gatan. Han såg ut som något döderhultaren snidat men det var något ful-snyggt (som en manlig Streisand) över honom som pockade på kvinnors uppmärksamhet. Han doftade lavendel. Doften sipprade ut genom hans slätrakade kinder över kanten på hans stickade pullover, som tung kolsyrerök. Händerna var små och medvetna.

Utanför fönstret myllrande en mångkulturell massa av männsiskor som kackerlackor över trädlösa avenyer ner genom tunnlar under asfalten. Hon upptäckte att han tittade på henne och kände sig plötsligt påkommen och oattraktiv. Han sträckte sig fram och drog med långfingret över hennes höftben. Hon kände blodet forsa som kölvattnet efter en motorbåt under huden där hans finger for fram. Som i en dröm grenslade hon honom inför ointresserade gäster och lät honom glida genom det tunna tyget på hennes stretchbyxor som en barntunga i sockervadd.

Hon vaknade till av att den indiska servitrisen stötte till henne när hon torkade morotsglasyr från bordet framför henne med en ointresserad min. Det var mörkt ute och den unge mannen syntes inte längre till. Förbryllad gick hon på toaletten och såg sig själv i spegeln. Hyn var frisk och rosig och de få fräknar hon hade prydde näsryggen som fläckarna på ett exotiskt kattdjur. Hon kände sig vild vacker och farlig, med en hisnande känsla av att äntligen ha halkat in i rätt manus. Ingen sa något när hon betalade och gick. När hon klev på tunnelbanan kände hon något kallt rinna på insidan av vänster lår.

BLÅ FÅGEL MED KRYDDOR

Det stog en träbur med en koboltblå paradisfågel stor som en bondkatt framför ytterdörren. En liten kryddodling växte prydligt i botten på buren. Fågeln tittade slött på henne med huvudet på sned utan att ge ett ljud ifrån sig. Hon visste inte mycket om fåglar, förutom att hon var allergisk men den kunde inte gärna stå kvar i trappen över natten.

På kvällen rann ögonen som läckande badkarskranar och hon beslutade att om djuraffären på 34:e gatan inte tog emot fågeln skulle hon låta kocken på kinesrestaurangen brevid koka soppa på den.

Alla dessa tankar. Hon hade haft svårt att värja sig mot sin fantasi så länge hon kunde minnas. En dag som idag kunde hon komma på sig själv med att undra vad som varit dikt och verklighet. Alla dessa tankar snurrade ut som smutsvatten i botten på ett handfat medan hon somnade.

Mitt i natten vaknade hon av ett märkligt ljud. När hon öppnade ögonen satt hon i buren ovanför kryddodlingen och fågeln var borta. Kryddorna lyste upp omgivningen svagt blått som av det indirekta ljuset från en färg-tv. Hon balanserade ovant på pinnen, bedövad av dofterna som steg från växterna innan hon somnade om. När hon vaknade nästa gång var hon tillbaka i sängen, och fötterna värkte som fan. Hon hade små stickor i hålfötterna som hon fick dra ut med samma pincett som hon plockade ögonbryn med en gång i månaden. Det gjorde lika ont. När hon rusade till jobbet la hon märke till att fågeln såg mindre ut.

DAGDRÖMMAR

Jobbet förflöt i så högt tempo att hon knappt hann tänka efter. Tacksam pinnade hon fram mellan olika avdelningar eftersom tankarna var det hon fruktade mest. Hon var orolig att förlora gränsen mellan dikt och verklighet om hon lät tankarna flyga fritt för länge. På kopieringsmaskinen satt den unge mannen från gårdagen med brallorna nere och kopierade sin stjärt medan folk gick förbi oberörda.

Hon försökte också verka oberörd men blicken drogs ofelbart till kopiorna som visade en perfekt, fast och manlig stjärt som nu mångfaldigades i högsta kvalitet. Den unge mannen verkade inte ha sett henne ännu, så hon skyndade sig med blossande kinder till rökrummet längre bort och lånade nervöst en cigg av sina förvånade arbetskamrater. Hon hade inte rökt sen högstadiet och det första halsblosset höll på att stoppa hjärtat när nikotinet galopperade fram i nervsystemet.

Hon fimpade slarvigt. När hon tittade ut verkade allt normalt. Den unge mannen syntes ingenstans och i papperskorgen fanns inte en enda kopia kvar. Slynorna på kontoret hade lagt rabarber på dom tänkte hon och såg sig omkring, men ingen röjde en min. På natten gick hon direkt och satte sig i buren.

Hissarna i amerikanska skyskrapor har en märklig acceleration som ger saltsmak på vägen upp och järnsmak på vägen ner. Idag stoppade hissen och slocknade halvvägs med henne och ett cykelbud i gul spandexuniform och svart integralhjälm. Det var något bekant över honom som hon inte kunde placera förrän hon kände doften av lavendel stiga i hissen som tidvatten vid kusten till Skottland. Hon kippade efter andan och sparkade av sig skor och byxor för att kunna simma lättare. Hon kände hur han dök som en delfin och nosade runt låren på henne som en blodhund med vittring på kaninstek medan hon koncentrerade sig på andningen. Han lyckades pressa henne ovanför ytan med ett mjukt grepp om underlivet som påminde henne om första gången hon ridit barbacka och den varma hästryggen hade skakat fram en ofrivillig orgasm.

När hissen gick igång med ett ryck hade han slunkit ut genom ventilationshålen i golvet. Hon rättade till trosorna och gick oberörd ut i kontoret på jakt efter ett dokument om frekvenstillstånd för mobiltelefoner på gränsen till Canada. Hon tyckte att folk tasslade när hon gick förbi men hon uppfattade aldrig vad dom sa. Skorna doftade lavendel.

ELEKTRISKA DRÖMMAR

När man drömmer att man flyger sägs det vara ett tecken på att det undermedvetna känner sig frigjort och säkert. Vad betyder det om man vaknar i en bur? Hon hade inte sovit ut på en vecka och det värkte i rygg och fötter. Den sensuellt begåvade unge mannen fortsatte dyka upp överallt där hon minst väntade det och fann ständigt på nya sätt att reta hennes växande erotiska aptit utan att hon egentligen blev tillfredställd.

I tisdags hade han kommit ur vattenautomaten som en elektrisk darrål och med små urladdningar fått varje hår på hennes kropp att resa sig som tentakler på en enorm insekt. Medan en kollega frågade henne om hon sett till mappen om satellit-avtal med sydafrika kopplade han upp hennes styva kroppshår till sin elektriska slemhinna och skickade mikrovågsfrekvenser som lämnade henne kallsvettig av vällust i flera timmar.

Fågeln hade fortsatt krympa. Den var hälften så stor som en kanariefågel med ögon som lyste röda och irriterade när hon klev innanför dörren. Hela lägenheten luktade kall pizza. På natten hade fågeln slitit henne ur buren och flugit högt över hustaken med henne. Staden som aldrig sov blinkade förstrött mot dom och en frisk vind sköljde över hennes urtvättade T-shirt. Tid och rum försvann och jorden snurrade ett halvt varv som en sömnig hund och visade magen med halva sydamerika fullt av alkoholiserade indianer och ostraffade generationer av naziofficerare som grillade och vinkade vänligt hånfullt medans stora maskiner med Ronald MacDonald bakom ratten tuggade upp regnskogen.

REGNSKOGENS MAKT

Hon undrade ibland varför världen ser ut som den gör. Krig, droger, föroreningar och skövlingen av regnskogarna bottnar inte i människans drift att överleva och fortplanta sig utan i hennes omättliga girighet och hävdelsebehov. Har vill ha mer och mer vägrar kolsyra…så blir det krig.

Hon undrade ibland över vad som drev henne. Hon kunde ägna timmar i affärer på jakt efter en tröja som satt rätt eller en söt ljusstake som skymtat i en inredningstidning. Sedan kunde slumpen få avgöra vem hon skulle ligga med eller viga sitt liv åt . I tonåren valde hon utbildning på grundval av vilken klass snyggaste killen gick i och låg med hans kompis i väntan på att han skulle bli ledig.

Hon var ingen våldsam person. Hon undvek konflikter och tog sällan ställning i politiska eller moraliska frågor, mest för att hon inte orkade sätta sig in i vad det handlade om. För enkelhetens skull lyssnade hon på samma musik som hennes kompisar för att slippa besluta vad hon tyckte om. Detta förklarade hur Ry Cooder hamnade brevid Black Ingvars i CD-stället.

I sexuella kontakter tog hon sällan initiativet, även om hon fantiserade mycket om det. Hon fann sig ofta i situationer där hon släppte män som egentligen inte tilltalade henne inpå livet, bara för att hon var smickrad av att dom ville. Den unge mannen som gäckade henne var ett destillat av alla dessa möten. Han påminde om en kille som följt henne hem efter en våt fest och ursäktat sig för att gå på toaletten. Hon hade hört hur han spydde i badkaret och tänkt att hon borde få ut honom medan irritationen steg som en röd dimma.

Dom hade bytt sängen mot en pinne som gick i knähöjd genom hela cellen och hon orkade inte längre kliva ner för att gå på toaletten. I hörnen hade det börjat gro decimeterlånga skott som doftade starkt. När väckarklockan ringde hemma i Bandhagen kändes det som hon sovit i en evighet efter insparken på Eriksson Radio som chefsekreterare i fredags. Det luktade surt i lägenheten och i badkaret stack ett par bleka fötter som blå fågelnäbbar över kanten. Hon kände magen vända samtidigt som en polis ropade genom brevinkastet.